8. Arbetslaget – Inveckling eller utveckling?

Ett arbetslag på en skola är ett av många olika system som finns i vårt samhälle. Andra system kan vara den egna familjen, idrottsklubben, eller varför inte hela skolan som arbetsplats? I dessa system interagerar vi och antar olika roller, beroende på hur dessa system ser ut. I en grupp kan du vara tyst och tillbakadragen, medan i en annan grupp är du kanske den kunnige och drivande. Oftast hamnar vi någonstans där emellan. Det är dock inte alltid kroppsspråket, ordvalet och ordhastigheten som gör personer dominanta; jag har sett tystlåtna personer styra diskussioner och frågor i grupper med någon form av ”milt våld”. Man säger ju att ”det är i de lugnaste vattnen som de farligaste fiskarna simmar”. Dessutom är det tillåtet och att rekommendera att alliera sig med andra för att få stöd för sin sak. Vissa personer har mer kunskap i hur en grupp fungerar och hur man driver frågor än andra. Det viktiga är för arbetslaget att gruppledaren har sådan kunskap.

Det finns många olika arbetslag; det kreativa, det destruktiva, det demokratiska, ”småpåvens lydstat”, sandlådan, mm. Det finns olika faktorer som samverkar till att arbetslaget fungerar eller inte. Men ändå måste det sägas att arbetslaget är överlägset som samarbetsform gentemot att varje enskild lärare arbetar ensam. Synergieffekterna är många. Med ett fungerande arbetslag och en bra gruppledare kan allas kompetens komma till nytta. Vi ska titta på några faktorer som påverkar vårt sätt att fungera i grupp.

Alla har vi växt upp i någon form av fungerande eller kanske inte fungerande familj. Detta präglar oss så att vi ofta använder detta ”system” som ett mönster resten av livet i olika situationer. Är man uppvuxen i en fungerande familj, är man van vid respekt och tolerans och fungerar förmodligen utan problem i arbetslaget. Enligt Robin Skinner/John Cleese bok ”Familjen” är endast cirka 20% av alla familjer fungerande och välmående. De andra 80% försöker hålla ihop så gott de kan. Det är ett känt fenomen att det uppstår en rollfördelning när en ny grupp mejslas fram. Som schablon brukar man nämna roller som ”den intelligente” som kommer med smarta kommentarer, ”den humoristiska” eller clownen som jämnt ska vara rolig, ”syndabocken”, mm. 

Rollerna i en grupp:

• I en större grupp finns alltid en eller några som alltid vill driva utvecklingen framåt i olika frågor. Dessa är ofta vältaliga och entusiastiska. (Ett typexempel är de IT-intresserade). Lika ofta hittar man någon eller några som alltid sätter sig till motvärns och tycker att allt är bra som det är. Och mitt emellan finns den stora gruppen som bestämmer tempot i förändringsprocessen.

Några typer i gruppen att se upp med:

• Nejsägaren – Förkastar ofta andras idéer men kommer själv sällan med egna. Har ofta ett osynligt stöd från dem som inte vill ha förändring och ökat ansvar. Får nejsägaren stort utrymme skapar han/hon osäkerhet i gruppen och sänker kreativiteten.
• Humoristen – Har alltid en rolig kommentar, är oförarglig och har ibland svårt med närmare relationer. Att alltid skoja blir ett sätt att hålla folk på avstånd. Gillar inte konflikter och försöker ofta avleda för att gjuta olja på vågorna. Humor är dock viktigt för gruppen och humoristen skyddas därför av medlemmarna.
• Syndabocken – När arbetslaget inte fungerar bra kan en syndabock utses av gruppen. Ofta utmärker sig personen på något avvikande eller negativt sätt. Om personen känner sig lite utanför bekräftas syndabockens roll av både individen och gruppen.

Att tänka på:

• Hitta gemensamma mål att sträva efter. Om samarbetet skapar avlastning och tidsbesparing gynnar det individen och stärker gruppens sammanhållning.
• Förbered arbetslagsmöten så de blir effektiva. Håll tiden.
• Satsa på att öka kompetensen i arbetslaget. Köp litteratur och gå kurser. Organisera så att tid finns för utveckling och erfarenhetsutbyte.
• Det finns alltid utrymme för förbättringar – även om det inte finns något problem!
• Fastna inte i något problem. Pröva nya lösningar. Rom byggdes inte på en dag. Hittar man inga lösningar – ta hjälp utifrån eller skicka problemet till personal med mer kunskap och resurser. Det är en viktig kunskap att inse att man inte klarar att lösa alla problem i arbetslaget. Olösta problem skapar frustration och missämja.
• Att en syndabock uppstår i arbetslaget kan vara ett tecken på att arbetslaget inte tänker och fungerar på rätt sätt.
• Om en lärare ser sig som lite annorlunda och inte känner att han/hon passar in, betyder detta inte att arbetslaget ska acceptera detta utanförskap. En bra gruppledare värnar om varje individs behov och roll i gruppen.
•  Arbetar vi med problem blir vi en problemgrupp, arbetar vi med utveckling blir vi en utvecklingsgrupp, osv. 
• måste alla i arbetslaget ständigt sitta med på alla möten? Kan denna tid istället utnyttjas bättre? Ibland är man ju faktiskt vara sjuk och kan då inte delta.
• Om skolledningen lägger ut arbete i arbetslagen – fundera över vad man kan strunta i för att kompensera tiden. Ta timeout från vissa sysslor om det behövs. Tänk så här: En ny sak in – en gammal sak ut.
• Fundera alltid kring arbetsbesparing och tidsvinst. Där kan individerna i arbetslaget hjälpa och stötta varandra. Det finns sätt att spara tid. Var kreativ.

7. Betygsökning i och med införandet av friskolor?

Friskolorna satte fart på debatten kring skolan. Många kommunala skolor vaknade upp och försökte plötsligt sätta fart när konkurrensen drastiskt ökade. Vad har då hänt sedan dess? Forskaren Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi på Stockholms universitet, har ägnat mycket av sin forskning kring skolfrågor. En av hans rön är att gymnasieelever med MVH i alla ämnen har ökat med 28 gånger på 10 år! (Källa: Pedagogiska magasinet 4/2010 sid 7).
Kan det bero på att hälften av friskolornas lärare inte har den utbildning som ger lärarbehörighet? Eller är detta en konsekvens av att friskolorna och de kommunala skolorna konkurrerar om de duktiga eleverna? Eller är det så att eleverna har blivit så mycket duktigare på de sista 10 åren? Eller har lärarna blivit så mycket bättre på att undervisa? Som du säkert förstår, är artikeln skriven för att skapa lite diskussioner. Skriv gärna en kommentar.

6. Följ upp besluten och dokumentera skolan

Dokumentation är viktigt, det bygger tankarna kring elevens IUP och portfolio på. Med dokumentation blir det som förändras synligt; för en elev i årskurs tre blir det uppenbart hur mycket bättre läsningen går om han/hon får höra en inspelning av sig själv från årskurs ett. Att mäta sitt barn genom att rita ett streck på väggen i huvudhöjd är populärt. Alla blir glada över att se att man utvecklas och växer med åren – både vuxna och barn.

Även alla skolor utvecklas. Mycket händer på en skola under exempelvis 10 år. Dokumentation borde därför ske på varje skola. Varje dag diskuteras och beslutas om frågor kring elevvård, studiedagar, ekonomi, organisation, samarbete mellan skolor och företag, föräldrasamverkan, mm. Man tar ibland snabba beslut, men förhoppningsvis också långsiktiga.

Lägg ut penna och papper för spontana (och anonyma?) kommentarer och kritik efter studiedagar och andra större gemensamma dagar. Folk som gjort bra saker ska få beröm och saker som inte fungerat bör man ha i åtanke när man planerar för nästa tillfälle. När det är dags nästa år tar man bara fram anteckningarna. Om man vill kan man lägga till beslut från personalmöten, arbetslagsmöten och utse någon som bevakar att besluten gäller, osv.

Följs alla beslut upp? Vem har/hade ansvar för resp. beslut? Finns en tidsgräns när det som beslutades skulle vara klart? Hur gjorde vi förra året? Frågorna är många men har man dokumenterat under tiden så har man lika många svar. Det är egentligen inte så svårt. Förr kunde jag rekommendera skolor att införskaffa en snygg bok att skriva och dokumentera i, men idag är det både lättare och mer praktiskt att ha en ”skrivbok” på Internet eller på det egna nätverket, så alla får tillgång till den. Det är viktigt att man synliggör utvecklingsarbetet och ansvarsfördelningen på skolan så att alla parter på skolan känner sig delaktiga. Kanske kan man tillåta att lärarna kommenterar förslag och beslut på nätet? Dessutom är det perfekt för nyanställda att läsa och ta del av skolans utvecklingsarbete, nedskrivet i en ”skrivbok” på nätet. Kanske låter man skolans föräldraförening att ta del av materialet? Ska man skapa en Wiki eller en blogg? Just nu finns många möjligheter – ta en av dem!