10. Måste eleverna räcka upp händerna vid förhör?

Handen på hjärtat - Låter du dina elever räcka upp handen när du förhör läxan? Är det för att se hur många i klassen som kan frågan? Det vet du inte – du vet bara hur många som räcker upp handen. Många som räcker upp handen har dessutom fel och det finns dessutom osäkra och blyga elever som nästan är säkra på det rätta svaret men som inte vågar räcka upp handen. Det kan bero på hur många retstickor det sitter i klassrummet.

Jag brukar fråga på lektionens början hur många som inte gjort läxan. När jag antecknat dessa kan de sedan sitta med läxmaterialet och följa med så gott det går. Då är det klart – alla andra i klassen har läst på läxan och behöver inte räcka upp handen. Eller som jag brukar uttrycka mig: ”Alla har läst på – Alla kan!”. Nu kan jag koncentrera mig på diverse frågeställningar och på vilka elever som jag vill specialstudera denna lektion. Jag upplevde också att fler gjorde sin läxa med detta sätt att arbetade med läxan än vid traditionell handuppräckning. Samtidigt gör det att alla pratglada elever får samma chans att synas som de blyga, tjejer får lika mycket tid som killar, ambitiösa elever som lite latare. Det är det jag som bestämmer hur förhöret ska se ut. Fundera på detta.

9. Elevrådet – utbildat elevråd ger stöd åt elevernas röster

Demokrati är en svår konst – den lär man sig inte på en förmiddag. Ändå struntar många skolor i att lära elevrådets styrelse och representanter konsten att arbeta demokratiskt. När den nyvalda styrelsen är klar, lämnar man dem kanske åt sitt öde och önskar dem lycka till. Eftersom elevstyrelsen inte åstadkommit något vettigt på flera år, kanske elevernas klassrepresentanter väljer in destruktiva och jobbiga personer i styrelsen för att skoja lite och hur går det då med utvecklingsarbetet?

Andra skolor satsar annorlunda; man utser någon vuxenrepresentant som samarbetar och utbildar dem i början. Varför inte anordna en intensivhelg för styrelsen med utbildning, planering, genomgång av ekonomi, osv? Det gjorde rektorn på vår skola. I början av höstterminen åker styrelsen iväg till någons sommarstuga eller kursgård tillsammans med någon representant från skolledningen och skolvärdinnan. I två dagar utbildas, sammansvetsas och laddas medlemmarna för sina uppgifter. Varje styrelseledamot blir ansvarig för en verksamhet. På vår skola arbetade de olika medlemmarna i styrelsen tillsammans med lärare och ledning i frågor som pedagogik, hälsa, ekonomi, kultur, information, mm. Med detta kontinuerliga stöd och gedigna kunskaper får skolans elever duktiga representanter som de kan vara stolta över, Visst ska elever kunna vara stolta över sin skola och sig själva! Och demokrati kan ibland vara en alltför skör blomma. Det finns alltför många verksamheter och arbetsplatser som visat på det.